Jag heter Tanya och är snart 59 år.

Jag är född och uppväxt i Ukraina. Nästa hela mitt liv bodde jag i staden Lviv – en mycket gammal och vacker stad med ett rikt kulturliv.

När jag var liten tyckte jag om att rita. Svart-vita målningar var mina favoriter. Jag älskade skuggor och det liv som man kan se med de två färgerna. Men jag hade ett litet problem – det var min lillasyster. Jag vet inte om jag kan kalla henne för ”lilla” – vi är ju tvillingar, inte bara tvillingar – utan enäggstvillingar. Vi var alltid tillsammans – vi var två sidor av samma mynt. När jag målade tavlorna försökte jag gömma dem så att hon inte skulle förstöra dem. Nej, hon rev inte sönder tavlorna , hon färglade dem! Hon tyckte om färger. Alla mina tavlor blev förr eller senare färglagda. Det var kanske inte så dumt, men då hatade jag det. Jag skrek, jag grät, vi slogs. Till slut gav jag upp. När jag var runt 12 slutade jag måla tavlor…

Men känslorna man upplever måste ut på någon sätt – de måste få en form. Så småningom  hittade jag ett annat sätt att visa mina känslor. Detta sätt passade både mig och min lillasyster: vi båda älskade blommor… Till och med nu är trädgården både hennes och min passion.

Tiden gick…För 20 år sedan flyttade jag till Sverige, till en liten stad i Dalarna. Den vackra naturen med skogen, sjöar och stenar, gav mig en möjlighet att uttrycka mina känslor genom blommor, många blommor, hav av blommor. Men det saknades något. Saknaden kom smygande, steg för steg, tills jag insåg att jag måste börja måla igen. I september 2019 köpte jag min första canvasduk, akrylfärger och penslar. Jag började prova mig fram,steg för steg, tills jag kunde visa lite av mina känslor på duken.

Det är mycket jag har kvar att lära mig om olika tekniker och  färger, men jag vet att det jag målar är äkta – det är mina känslor. Mina tavlor är återspeglingar av mig och mina känslor. Och jag vill dela mina känslor med er.

Välkomna in till mitt galleri!



Vill du komma i kontakt med mig?